Råd för framtiden är Brottsförebyggande rådets nationella konferens om lokalt brottsförebyggande arbete. Denna gång arrangerades den i samarbete med Borås Stad, och ägde rum på Borås Kongress den 29–30 mars 2023. Det var även möjligt att delta digitalt.
För att utföra effektivt brottsförebyggande arbete behövs god kännedom om den lokala brottsligheten. Var sker brotten? När sker de? Hur genomförs de? Våld i nära relationer inkluderas idag allt för sällan i den lokala lägesbilden. Därför har Brottsförebyggande rådet (Brå) i samarbete med Jämställdhetsmyndigheten tagit fram ett fördjupat metodstöd om hur lokala aktörer kan kartlägga tre olika våldstyper, däribland våld i nära relationer, och förebygga att de sker.
Det brottsförebyggande arbetet sammanfaller ibland med förebyggande arbete mot ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel). För att kunna förebygga brott behöver vi ju förstå varför de uppstår. Men hur gör vi det? Länsstyrelsen Västra Götaland har tagit fram Drogfria platser, ett metodstöd om hur orsaksanalys kan genomföras kopplat till platser där narkotikabrottslighet förekommer. Under denna session får du konkreta förslag på hur metodstödet kan vara till hjälp, samt tips på vägen!
Åtgärder för att förebygga brott bör, så långt det går, vara beprövade. Annars finns risken att vi sätter in åtgärder som inte fungerar eller som är skadliga. Förebyggande åtgärder riktade till barn och unga är ett område som är väl beforskat. Under denna session presenteras två metoder riktade till barn och unga: Komet (Kommunikationsmetod), en metod för att hjälpa unga som lätt hamnar i bråk och konflikter genom att utbilda föräldrar och lärare, och ACT (Acceptance and Commitment Therapy/Training), en metod för att främja psykisk hälsa, resiliens och för att förebygga psykisk ohälsa.
Läs mer om Komet i Socialstyrelsens kunskapsstöd
Presentation om ACTUnder 2022 presenterade Polismyndigheten sin nya brottsförebyggande strategi. Representanter från Polismyndigheten berättar under sessionen om hur deras ledning och struktur ser ut för det brottsförebyggande arbetet, samt hur strategin tillkom och varför den ansågs vara prioriterad inom Polismyndigheten. Hur ska strategin skapa förutsättningar för ett strukturerat och långsiktigt brottsförebyggande arbete? Hur kan strategin samverka med den kommande lagstiftningen om kommunalt brottsförebyggande ansvar?
Hur vet vi om det brottsförebyggande arbetet påverkat brottsligheten eller (o)tryggheten? Jo, vi följer upp och utvärderar arbetet! Under denna session får du ta del av exempel på hur lokala aktörer kan följa upp och utvärdera sitt brottsförebyggande arbete, samt framgångsfaktorer och eventuella utmaningar.
Kvinnor är genomförare, möjliggörare och offer i det grova våldet i kriminella miljöer. Kvinnors deltagande i grov kriminalitet kan bidra till att den kriminella världen kan fortgå, bland annat genom att de inte uppmärksammas av olika samhällsaktörer. Detta är kunskaper som framkommit i Polismyndighetens rapport Kvinnors inverkan och delaktighet i det grova våldet i kriminella miljöer. Vad har detta för betydelse för det brottsförebyggande arbetet? Hur kan lokala brottsförebyggare använda sig av denna kunskap i sitt arbete?
Vad är parallella samhällsstrukturer? Hur kan lokala aktörer upptäcka tecken på att sådana förekommer? Brottsförebyggande rådet (Brå) presenterar ett nytt metodstöd om förebyggande arbete mot brott och otrygghet med koppling till parallella samhällsstrukturer. Dessutom får vi ta del av konkreta exempel på hur arbetet kan utföras lokalt, och i samverkan.
Moderator: Lisa Pedersen, utredare, Brottsförebyggande rådet (Brå).
Brås metodstöd Agera mot brott och otrygghet med koppling till parallella samhällsstrukturer
Att arbeta med frågor som rör våldsbejakande extremism kan upplevas svårt och skapa osäkerhet hos yrkesverksamma. Så hur kan vi hantera och utreda oro för våldsbejakande extremism lokalt? Center mot våldsbejakande extremism (CVE) ger konkreta förslag och verktyg för detta. Vi får även lyssna till goda lokala exempel på förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism, och hur lokala aktörer kan samverka.
Moderator: Maria von Bredow, utredare, Brottsförebyggande rådet (Brå).
Metodstöd för att hantera och utreda oro för våldsbejakande extremism
Hatbrott utgörs av brott där gärningspersonens motiv kan kopplas till fördomar eller negativa föreställningar gentemot en viss nationalitet, etnicitet, hudfärg, trosbekännelse, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck. Bland de hatbrott som anmäls är afrofobi det vanligast förekommande motivet, bortsett från allmänt främlingsfientliga motiv. Under sessionen diskuteras olika typfall av afrofobiska hatbrott och dess konsekvenser.
Moderator: Charlotta Gustafsson, biträdande enhetschef, Brottsförebyggande rådet (Brå).
Samtidigt som vi använder oss alltmer av digitala lösningar, ökar också bedrägerierna på internet, och därmed oron för att utsättas för dem. Bedrägerier på internet kan drabba vem som helst, och konsekvenserna kan vara svåra – både för privatpersoner och för näringslivet. Är det upp till varje enskild person eller enskilt företag att tänka efter före – eller kan lokala aktörer samverka och göra mer i det förebyggande arbetet?
Moderator: William Wikström, utredare, Brottsförebyggande rådet (Brå).
Innan själva konferensen börjar, erbjuder Borås Stad ett separat förmiddagsprogram den 29 mars för deltagare på plats i Borås. Förmiddagsprogrammet arrangeras i samarbete med Högskolan i Borås. Borås Stad ansvarar för förmiddagsprogrammet och dess innehåll. Du uppger i anmälan till Råd för framtiden, om du vill delta i förmiddagsprogrammet.
Förmiddagsprogrammet består av två valbara, parallella alternativ: en stadsvandring respektive föreläsningar i Borås Kongress. Om du vill delta i något av alternativen i förmiddagsprogrammet, anger du detta vid anmälan till själva konferensen.
Samling direkt utanför Borås Kongress klockan 09.30, för en guidad vandring med exempel på trygghetsinsatser och trygghetsutmaningar i Borås stadskärna. Vandringen beräknas pågå cirka 1,5 timme, till ungefär klockan 11.00.
Begränsat antal platser, enligt principen ”först till kvarn”.
Föreläsningen handlar om samverkan kring brottsutsatta platser i urbana nöjesmiljöer. Startpunkten är en serie kortbedrägerier med koppling till kvarteren runt Andra Långgatan i Göteborg. Analyser med grund i miljöinriktad kriminologi presenteras. Även samverkan mellan akademi och praktik tas upp.
(Gäller endast deltagare på plats i Borås.)
För att utföra effektivt brottsförebyggande arbete behövs god kännedom om den lokala brottsligheten. Var sker brotten? När sker de? Hur genomförs de? Våld i nära relationer inkluderas idag allt för sällan i den lokala lägesbilden. Därför har Brottsförebyggande rådet (Brå) i samarbete med Jämställdhetsmyndigheten tagit fram ett fördjupat metodstöd om hur lokala aktörer kan kartlägga tre olika våldstyper, däribland våld i nära relationer, och förebygga att de sker.
Det brottsförebyggande arbetet sammanfaller ibland med förebyggande arbete mot ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel). För att kunna förebygga brott behöver vi ju förstå varför de uppstår. Men hur gör vi det? Länsstyrelsen Västra Götaland har tagit fram Drogfria platser, ett metodstöd om hur orsaksanalys kan genomföras kopplat till platser där narkotikabrottslighet förekommer. Under denna session får du konkreta förslag på hur metodstödet kan vara till hjälp, samt tips på vägen!
(Gäller endast deltagare på plats i Borås.)
Föranmälan är nödvändig, och görs i samband med anmälan till konferensen. Läs mer om respektive session längre ner på sidan.
(Gäller endast deltagare på plats i Borås.)
(Gäller endast deltagare på plats i Borås.)
Föranmälan är nödvändig, och görs i samband med anmälan till konferensen. Läs mer om respektive session längre ner på sidan.
Åtgärder för att förebygga brott bör, så långt det går, vara beprövade. Annars finns risken att vi sätter in åtgärder som inte fungerar eller som är skadliga. Förebyggande åtgärder riktade till barn och unga är ett område som är väl beforskat. Under denna session presenteras två metoder riktade till barn och unga: Komet (Kommunikationsmetod), en metod för att hjälpa unga som lätt hamnar i bråk och konflikter genom att utbilda föräldrar och lärare, och ACT (Acceptance and Commitment Therapy/Training), en metod för att främja psykisk hälsa, resiliens och för att förebygga psykisk ohälsa.
Under 2022 presenterade Polismyndigheten sin nya brottsförebyggande strategi. Representanter från Polismyndigheten berättar under sessionen om hur deras ledning och struktur ser ut för det brottsförebyggande arbetet, samt hur strategin tillkom och varför den ansågs vara prioriterad inom Polismyndigheten. Hur ska strategin skapa förutsättningar för ett strukturerat och långsiktigt brottsförebyggande arbete? Hur kan strategin samverka med den kommande lagstiftningen om kommunalt brottsförebyggande ansvar?
Hur vet vi om det brottsförebyggande arbetet påverkat brottsligheten eller (o)tryggheten? Jo, vi följer upp och utvärderar arbetet! Under denna session får du ta del av exempel på hur lokala aktörer kan följa upp och utvärdera sitt brottsförebyggande arbete, samt framgångsfaktorer och eventuella utmaningar.
Kvinnor är genomförare, möjliggörare och offer i det grova våldet i kriminella miljöer. Kvinnors deltagande i grov kriminalitet kan bidra till att den kriminella världen kan fortgå, bland annat genom att de inte uppmärksammas av olika samhällsaktörer. Detta är kunskaper som framkommit i Polismyndighetens rapport Kvinnors inverkan och delaktighet i det grova våldet i kriminella miljöer. Vad har detta för betydelse för det brottsförebyggande arbetet? Hur kan lokala brottsförebyggare använda sig av denna kunskap i sitt arbete?
Att arbeta med frågor som rör våldsbejakande extremism kan upplevas svårt och skapa osäkerhet hos yrkesverksamma. Så hur kan vi hantera och utreda oro för våldsbejakande extremism lokalt? Center mot våldsbejakande extremism (CVE) ger konkreta förslag och verktyg för detta. Vi får även lyssna till goda lokala exempel på förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism, och hur lokala aktörer kan samverka.
Moderator: Maria von Bredow, utredare, Brottsförebyggande rådet (Brå).
Samtidigt som vi använder oss alltmer av digitala lösningar, ökar också bedrägerierna på internet, och därmed oron för att utsättas för dem. Bedrägerier på internet kan drabba vem som helst, och konsekvenserna kan vara svåra – både för privatpersoner och för näringslivet. Är det upp till varje enskild person eller enskilt företag att tänka efter före – eller kan lokala aktörer samverka och göra mer i det förebyggande arbetet?
Moderator: William Wikström, utredare, Brottsförebyggande rådet (Brå).
FN:s barnkonvention lyfter fram barns och ungas rätt att uttrycka sin mening och vara delaktiga i frågor som rör dem. Ett konkret exempel på hur ungas röster kan inkluderas i det lokala brottsförebyggande arbetet är särskilda trygghetsvandringar med unga. Hur kan sådana vandringar genomföras? Vad är viktigt att tänka på?
Denna workshop är enbart tillgänglig för deltagare på plats i Borås.
Moderator: Christina Söderberg, utredare, Brottsförebyggande rådet (Brå).
Vad är parallella samhällsstrukturer? Hur kan lokala aktörer upptäcka tecken på att sådana förekommer? Brottsförebyggande rådet (Brå) presenterar ett nytt metodstöd om förebyggande arbete mot brott och otrygghet med koppling till parallella samhällsstrukturer. Dessutom får vi ta del av konkreta exempel på hur arbetet kan utföras lokalt, och i samverkan.
Moderator: Lisa Pedersen, utredare, Brottsförebyggande rådet (Brå).
Hatbrott utgörs av brott där gärningspersonens motiv kan kopplas till fördomar eller negativa föreställningar gentemot en viss nationalitet, etnicitet, hudfärg, trosbekännelse, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck. Bland de hatbrott som anmäls är afrofobi det vanligast förekommande motivet, bortsett från allmänt främlingsfientliga motiv. Under sessionen diskuteras olika typfall av afrofobiska hatbrott och dess konsekvenser.
Moderator: Charlotta Gustafsson, biträdande enhetschef, Brottsförebyggande rådet (Brå).
Runt om i Sverige bedrivs dagligen framgångsrikt brottsförebyggande arbete. Under denna session förflyttar sig deltagarna mellan olika ”stationer” med exempel på det goda arbete som bedrivs, och får möjlighet till ytterligare nätverkande och erfarenhetsutbyte. Följ med på en brottsförebyggande resa genom Sverige!
Denna parallella session är enbart tillgänglig för deltagare på plats i Borås.
Moderator: Carl Gynne, utredare, Brottsförebyggande rådet (Brå).
Dona Hariri är moderator på Råd för framtiden 2023. Dona Hariri är jurist, författare och moderator med stort engagemang för mänskliga rättigheter. Hon är känd för att göra juridiken tillgänglig och begriplig för fler i sann folkbildningsanda, bland annat genom sin bok Fatta lagen, som expert i TV4 Nyhetsmorgon och med sin öppna juridiska rådgivning på centralstationen i Stockholm och i Husby. Dona är en erfaren moderator och konferencier med tidigare uppdrag för bland annat Sida, We_Change, Forum Jämställdhet och Mänskliga Rättighetsdagarna. Hon har fått många priser för sitt engagemang, däribland Årets Mångfaldsbragd, IM-priset och Zaida Cataláns pris för visat mod och människokärlek.
Sidan senast uppdaterad:
Lisa Persson
rff@bra.se
08-518 32 411
Läs om tidigare års Råd för framtiden: